Hundarna! Hundarna!

img659_HannibalochCedric_3Här är dom.
Det här är länge sen, nån gång på 1950-talet. Taxen till vänster är Hannibal, han till höger är Cedric. Cedric var morbror till Hannibal.

Hundarna var mycket olika till kynnet. Cedric var en allvarligt lagd hund, kanske rätt mycket melankoliskt funderande över tillvaron, vad vet jag. Hannibal var ett busfrö, en riktigt livlig och glad rackare.

Vi bodde i Söderhamn i en stor gammal lägenhet i den s.k. Borgmästargården på Norrtullsgatan. Staden var liten och så värst mycket trafik var det nog inte då. När hundarna behövde rastas på kvällen kunde mina föräldrar helt enkelt släppa ut dom. Mamma berättade hur dom kunde höra hur hundarna skällde långt nere på stan. Man fick gå ut och kalla på dom, och så kom dom tillbaka så småningom, när dom hade lust. För som det sägs om taxar: ”Kommer kallad men ej strax ty född till slav är ingen tax”.

Min pappa snickrade en fin hundkoja åt dom där dom sov tillsammans hoprullade så där som taxar gör så dom såg ut som kanelbullar. Kojan var målad i rött och grönt och hade ett runt och fint stort ingångshål på ena gaveln. Men det vanligaste var nog att hundarna hoppade in via taket vars ena sida kunde fällas upp.

När det var dags att ge hundarna mat gjorde man i ordning matskålarna ute i köket och så ropade man ”Hundarna! Hundarna! Hundarna!” Och då kom dom farande inifrån lägenheten i full galopp och med öronen fladdrande. Trevligt minne.

5 reaktioner på ”Hundarna! Hundarna!

  1. Anna augusti 31, 2016 / 4:11 e m

    Ja, å vad härligt att läsa detta och tänka på den tiden! ”Hundarna, hundarna, hundarna!!” Hundkojan hängde med till nästa tax som var strävhårig och tik. Det gnagdes här och där och locket togs bort. Och gick fortfarande bra att sova i! 🙂

    Gilla

  2. Anna augusti 31, 2016 / 4:18 e m

    Hoppade in genom taket? Jag har ett vagt minne av att det förekom trängsel när de skulle in genom hålet på gaveln! Och sen kunde man lyfta på taket och se dem ligga hopringlade med varann därinne!

    Gilla

    • Gabrielle augusti 31, 2016 / 9:28 e m

      Ja, så kunde det vara. Och du har rätt i att det kunde gå väldigt livaktigt till i hundkojan när dom trängde sig in och skulle hitta skönaste stället att ligga på. Och sen rullade dom ihop sig runt sig själva och varandra och sov.

      Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.