Allsvensk samling

I den gamla chiffonjén i stugan på Sandskär ligger en tunn och i dag ganska skör försändelse, ett s.k. Gifvarekorsband, adresserat till Föreståndarinnan Augusta Österlund Söderhamn (nån gatuadress behövdes inte). Det hon var föreståndarinna för var Flickskolan. Innehållet är en tidskrift som heter Allsvensk samling från 15 augusti 1921.

I den tid vi lever i nu med framgångar för SD, förekomsten av högerextrema rörelser, nazister, rasister, främlingsfientliga som talar sig varma för svenskheten och för s.k. svenska värderingar hajar man ju till och undrar vad är ”Allsvensk samling” för nåt. Är det nåt skumt, tro? Rasistiskt?

Jag vecklar försiktigt upp detta nummer av den gamla tidskriften. Så här ser den ut:

Syftet är att samla svenskheten i utlandet, dvs tidskriften riktar sig framförallt till utlandssvenskar. I Wikipedia står det: ”Allsvensk Samling var organ för Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet 1914-1971 och grundades i Göteborg. Det första numret av Allsvensk Samling utkom den 1 maj 1914, på arbetarnas demonstrationsdag. Det var den mest spridda svenska tidskriften utomlands. Därmed ersatte termen ”allsvensk” benämningen ”utlandssvensk”. Syftet var att genom tidskriften samla svenskheten utomlands.”

Tidningen utkom ”den första och femtonde i hvarje månad”(i alla fall enl uppgifterna i det här numret). För medlemmar i Riksföreningen var den gratis. Svenskar i utlandet som inte var medlemmar kunde få tidningen gratis också mot att dom betalade porto och expeditionskostnader på – håll i dig nu! – 2 kr. och 50 öre per år.

Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet bytte 1979 namn till Riksföreningen Sverigekontakt och finns fortfarande. Man arbetar framför allt med att stödja svenskundervisning och svensk kultur utomlands. Fyra gånger om året ger man ut en tidskrift som skickas till svenskar utomlands.

I det här gamla trasiga numret från 1921 hittar jag artiklar som ”Bland svenskarna i Rotterdam”, ”Svenska välgörenhetsföreningen i Liverpool”, ”Svenskhetstanken” m.fl. Tidningen är så gammal att den är svår att bläddra i. Den faller långsamt sönder. Innehållet i dom artiklar jag tittat på verkar inte rasistiskt, man talar inte om svensk ras och påstår inte att svenskar är bättre än andra. Man lyfter förstås fram det man kallar svenskhet och vikten av att bevara svenska språket o.d. Men på Wikipedia hittar jag följande om initiativtagaren språkvetaren Vilhelm Lundström:

”Vilhelm Lundström kunde påpeka att svenskarna var det renaste germanfolket och Allsvensk Samlings använde Viktor Rydbergs tänkespråk ”Till ariskt blod, det renaste och äldsta, till svensk jag vigdes av en vänlig norna.” Efter första världskriget tonades talet om rasen ned i Allsvensk Samling. Han förstod vilken negativ verkan det hade för arbetet bland annat i Finland på grund av äktfinnarnas reaktioner. Lundström var inte antisemit eller fascist.”

Tankar av det här slaget hörde förstås till tiden. Året efter just det här numret kom bildades Statens institut för rasbiologi i Uppsala (1922).

Vad Augusta Österlund hade för åsikter om raser, om svenskhet och om hur svenskheten skulle bevaras hos dom som flyttat utomlands vet jag inte. Jag minns henne bara svagt. Då var hon gammal och sjuk och låg till sängs i det lilla rummet innanför vardagsrummet i det gamla huset i hörnet Skolhusgatan/Kungsgatan, huset som hennes far, tidningsmannen August Österlund, låtit bygga och där tidningen Helsingen hade tryckeri i bottenvåningen. Bild på huset – troligen från sent 1880-tal – har jag haft med i bloggen flera gånger tidigare, t.ex. här.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s