När spigg nu sprider sig i Östersjön i enorma horder – som en sorts vattnens gräshoppssvärmar – förändras havets ekosystem. Forskare studerar förekomsten av spigg och hur andra fiskar påverkas av den explosionsartade ökningen av den lilla fisken. Mest spigg hittade forskarna, enligt artikel i DN, i vattnen runt Öland och Gotland. Men här vid Sandskär finns dom förstås också.
Är man barn och på sommarlov försöker man fånga så många man kan med håv och ha dom i en balja ett tag. Det brukar vårt ”aussie-barnbarn” göra när han är här på besök. Nåt sånt blev det tyvärr inte den här sommaren pga corona förstås. Så bilden tog jag ett annat år, en sommar utan corona.
Visst manar det till eftertanke att så små fiskar kan påverka hela ekosystemet i havet, och förstås att klimatförändringarna och människors verksamhet ligger bakom ökningen. Det är lite som med fästingarna, som ju också är väldigt små men som pga klimatförändringarna sprider sig allt mer över landet och utgör ett reellt hot med risken för TBE och borrelia.
När det gäller spiggen kan man tydligen använda den på olika sätt – äta den (?) eller göra olja av den. DN skriver:”Under 1800-talet och en bit in på 1900-talet fiskades mycket spigg och den var en viktig inkomstkälla för boende i längs kusten.
– Den är så fet att man kokade olja på spiggen. Det blev fin olja som inte sotade och användes för belysning i rika hem. Den användes också i färger och det som blev kvar kunde man gödsla åkern eller mata djuren med, säger Ulf Bergström [forskare vid SLU]”.
Så kanske kan vi dra nytta av spiggen men vad ska vi ha fästingen till?
DN:s artikel om spigg här.
Arundo 