En Croque monsieur i Söderhamn

Ett vinterminne… I februari var jag på biblioteket i Söderhamn och berättade om min bok ”En flicka som heter Anna”. Det var fantastiskt mycket snö i stan. Jag passerade stora berg av snö på min väg från hotellet till ”bibblan” på Köpmangatan. Det var härligt att se och påminde mig förstås om min barndom i stan. Riktigt såna snömassor har vi sällan, om någonsin, i Stockholm.

Det är också en lite märklig känsla att komma till Söderhamn och bo över på hotell. Det är min gamla hemstad. Förr om vintrarna bodde mina föräldrar inne i stan eller en bit utanför och då bodde vi förstås hos dom när vi kom till stan vintertid. Men så är det inte längre. Sommartid har jag i alla år kunnat bo i skärgården, på Sandskär, men på vintern är det ingen bra idé.

Om hur det gick med mitt anförande på biblioteket berättade jag i inlägget ”Vinterkväll i Söderhamn” här. Efteråt traskade jag tillbaka till hotellet i snölandskapet. Sen blev det en macka och en öl innan jag gick och la mig.

Ulrika Eleonora

Utsikt mot Ulrika Eleonora kyrka, vintern 1962
När jag växte upp i Söderhamn var kyrkan Ulrika Eleonora putsad i en ganska svagt rosa nyans. Vi hade ofta avslutning inför sommarlovet i kyrkan. I dag är kyrkan sen länge kraftigt röd – barockröd läste jag nånstans; samma färg som Jakobs kyrka i Stockholm har. Jag tycker det är väldigt fint med det där barockröda eller karolingiskt röda. Drottningen Ulrika Eleonora d.ä., som kyrkan är uppkallad efter,  var ju hustru till Karl XI och mor till en liten gosse som när han blev stor blev välkänd som krigarkonungen Karl XII.


Här ovan ser du kyrkan på håll i svartvitt. Fotot taget en vinterdag 1962 från ett av fönstren högst upp i Pilen IV där vi bodde då; huset på Kungsgatan vid hörnet mot Skolhusgatan och mittemot det s.k. Sparbankshuset. På vår tid där hade Hemslöjden affär och vävstuga i gatuplanet på Pilen IV.

Utsikt 1971.


Bilden ovan är tagen 1971, gissningsvis nån gång tidig höst. Kanske var det då man putsade om kyrkan från skär till kraftigt röd? Det ser ju ut som om nåt sånt pågår.

Hur kyrkan såg ut utvändigt under 1800-talet vet jag inte. Men i boken ”En flicka som heter Anna” finns en scen inne i kyrkan från hösten 1881. Anna, som då väntade sitt första barn, hade plötsligt förlorat sin mamma Sally. Modern var på besök hemma hos Anna och Karl i Söderhamn då hon en dag bara föll ihop och dog. Hon var 54 år gammal.
För Anna kändes det som om marken rycktes undan under hennes fötter. Hon vände sig till Gud så som man förstås gjorde mycket mer under den tid hon levde. I boken står det så här om ett besök i kyrkan:
”Hon gick i kyrkan. Där satt hon för sig själv i en kyrkbänk och såg på den stora altartavlan med Jesus som fallit på knä i Getsemane. Guds son slår ut med händerna och låter armarna falla åt sidorna. Han öppnar sig och lämnar ut sig till den ängel som stiger ner till honom för att ge honom kraft och styrka att offra sig för människorna. Anna såg på det milda ansiktet och på strålkransen runt hans huvud. Hon kunde betrakta bilden länge.”

Favoriter i repris

Här har du dom igen, mina böcker. ”En flicka som heter Anna” kom ut i juni 2017 och ”Sandskär i mitt hjärta” i februari 2013.

Mycket jobb var det förstås med båda böckerna. Gjorde en hel del research. Och så skriva skriva skriva. Efter det en lång fas med redigering och filande på texterna där jag hade hjälp av andra som läste och kom med synpunkter. En hel del jobb med bilderna var det också. I ”Anna-boken” är det bara två gamla svart-vita foton men desto fler i ”Sandskärsboken”, såväl många gamla svart-vita (dom äldsta från 1890-talet) som bilder i färg från senare år. Och ovanpå allt det där jobbet med textinnehåll och bilder kommer val av utformning på omslaget.

En flicka som heter Anna
Järnspisen med en bukett ljung i en porslinstillbringare och en gammal brandlykta är från köket på Sandskär. På glaset till lyktan står det ”2dra qv No 23 B”. Söderhamn var indelat i kvarter under senare delen av 1800-talet.

Jag tog bilden en eftermiddag mot slutet av sommaren då ljungen blommade. Solen stod rätt lågt över skogen och sken in genom köksfönstret. Skuggorna som jag ett tag var bekymrad över kommer från spröjsarna i fönstret. Bilden finns med i ”Sandskär i mitt hjärta” också. Och när jag sen ville använda samma bild till omslaget på ”En flicka som heter Anna” försökte jag ta om bilden med eftermiddagssol och låta fönstret vara öppet för att slippa skuggorna. Det gick aldrig. Jag fick aldrig till samma ljus i bilden. Och nu tycker jag det är ok som det är.

Sandskär i mitt hjärta
Omslaget fick bli ett kollage. Här syns min syster dissekera fisk tillsammans med en av mina pojkar. Samma pojke ses vid yngre år stå och fiska på en brygga med ena handen i bandage, en klämskada. På båtklubben skjutsar jag pojkarna på en vagn och på en annan bild gungar jag på gungbrädan med mina systrar och flickor i en grannfamilj. Ja, det var några av bilderna. Alla finns med i boken.

Baddräkten hänger som prydnad i trappan i stugan flankerad av en gammal affisch från folkomröstningen om spritförbud 1922. Affischen finns med i inlägget ”Slå näven i bordet” här.

I bokhandeln
Båda böckerna finns fortfarande att beställa från mig, köpa i bokhandeln i Söderhamn eller i Hudiksvall eller genom att beställa från Bokus.

Hur man gör för att beställa från mig beskrivs på flikarna ”En flicka som heter Anna” resp ”Sandskär i mitt hjärta”. Där kan du även läsa baksidestexten på böckerna.

Om att skriva
Jag är glad åt mina två böcker. Tycker om dom och det känns bra att ha gjort dom. Samtidigt kliar det i fingrarna att nån gång komma igång med ett nytt skrivprojekt. Har försökt sparka liv i ett gammal manus som jag haft liggande, men har svårt att uppamma nån entusiasm för det. Det har nog kolat vippen helt på dom här åren. Suck… så, nåja, vi får se. Kanske blir det nåt nån dag.

Sandskärsmotiv i konstbok

Motiv från Sandskär finns med i boken ”Söderhamns Skärgård speglad i konsten” som nyligen publicerats av Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening.

Det är två akvareller, som visar dels ett motiv från öns norra sida (okänd konstnär), dels en bild av en sjöbod som Cecilia Lindberg målat. Båda bilderna finns med i min bok ”Sandskär i mitt hjärta. Sommarliv i skärgården förr och nu” (publ. 2013).

Vem som målat akvarellen ovan med kvinnorna på stranden vet jag inte. Kanske någon i familjen Österlund? Jag tror att akvarellen föreställer stranden på Sandskärs norra sida. Där fanns fortfarande på 1980-talet en stor strand; nu är den så gott som helt igenväxt med träd, sly och vass. Kanske är det ön Gran som syns på bilden. Har tänkt att jag nån dag ska knalla över till den sidan av ön och se om jag hittar några av dom stenar som syns på målningen. Akvarellen är troligen gjord i början av 1900-talet nån gång.

Den andra målningen med sjöboden gjordes 1936 och konstnären var Cecilia Lindberg, syster till min morfar. Hon och hennes fyra bröder var sysslingar till barnen i familjen Österlund och åkte som vuxna ibland till Sandskär för att hälsa på sina släktingar.Boken ”Sandskär i mitt hjärta” finns fortfarande att köpa. Vill du skaffa dig ett ex så går det bra. Boken går att beställa direkt från mig och finns även i bokhandeln i Söderhamn och Hudiksvall. Läs mer om hur man gör för att beställa boken på sidan  ”Sandskär i mitt hjärta”.

Ord om ”Anna-boken”

Det är förstås väldigt roligt att få reaktioner och kommentarer från personer som läst mina böcker. På författaren och journalisten Gunnar Petterssons blogg Pressylta Redux  skriver han nu bl.a. om min bok i ett inlägg om sommarläsning. Så här står det:

Gabrielle Roland Waldén: “En flicka som heter Anna” (Arundo Förlag 2017)
”Precis så här ska man skriva släktkrönika, som jag ser det. Det handlar om Gabrielles morfars mor, Anna Cecilia Härdelin, född i Delsbotrakten, sedemera gift med Karl Hjelmström och inflyttad till Söderhamn, det senare trakter som vad jag förstått fortfarande ligger författaren varmt om hjärtat. Det här är en mycket fint avvägd framställning baserad på både gedigna kunskaper och skapande fantasi, på en prosa som är lite återhållsam men därför också oerhört effektiv. Men det handlar förstås också om Sverige i brytningstider: det är slutet av 1800-talet, folk drar sig från landet till staden, från jordbruket till tjänstemannabanan, nya kvinnoroller mot gammalt patriarkat, alla ambitioner som alltför ofta kvävs av de alltför verkliga sjukdomsriskerna, som också blev det tragiska fallet med Anna. En mycket läsvärd, gripande bok.”

Blir riktigt glad av att läsa hans rader!
Inlägget om sommarläsningen hittar du här.

Vill du läsa mer om vad några andra personer tyckte om min bok ”En flicka som heter Anna”? I inlägget Röster om ”Anna-boken har jag samlat några omdömen.

Gunnar Pettersson bor i London sen många år och kom nyligen ut med en bok om sin hemstad: ”London – En berättelse om en stad” (Natur & Kultur 2018). Jag läste den för en tid sen med stort intresse. Inte alls en vanlig guidebok utan en personligt skriven berättelse om staden ur olika aspekter. Egna upplevelser av staden blandas historia, kulturhistoria, musik, sport m.m. Allt skrivet med glimten i ögat. Författaren känner jag ju bara genom bloggandet, men vi har faktiskt setts en gång IRL, som det heter nu för tiden. En kväll i april blev det en liten träff i Stockholm med Gunnar och med några andra som också brukar läsa hans blogg. Vi sågs vid Günthers korvkiosk på Karlbergsvägen. Trevligt. Några kryddiga korvar slank ner också.

I bokhandeln igen (4)

Den här årstiden kommer jag ju till Söderhamn oftare än andra tider på året. En liten titt i bokhandeln för att säga hej till mina böcker blir det förstås ibland.

Nu har ”Sandskär i mitt hjärta” och ”En flicka som heter Anna” flyttats till avdelningen för lokal litteratur. Där samsas dom på hyllorna med t.ex. Po Tidholms bok ”Norrland”, den vackra boken ”Hälsingland – mellan glittrande hav och blånande berg” av Sven Forsström och med foton av Inger Lantz Forsström, boken ”Drömgångaren – om konstnären, musikern och poeten Hans Viksten” m.fl. Röd lapp på Sandskärsboken som synes. Reapris gäller för den.

”Sandskär i mitt hjärta” kan verkligen kallas lokal, den handlar ju i första hand om ön Sandskär i Söderhamns skärgård. ”En flicka som heter Anna” har också mycket lokal anknytning till Hälsingland: Anna föds i Delsbo 1857, bor i Söderhamn med sin familj i flera år och har stuga på Sandskär. Hennes sista år blir den lokala anknytningen östgötsk istället, familjen bodde då i Linköping. Dom hade tjänstebostad i Tullhuset och bodde i en våning ovanför tullkontoret. Tullhuset var ganska nytt när dom flyttade in. På senare år har huset varit rivningshotat (blir nån förvånad?) men det räddades och finns kvar. Ett ganska stort hus i rött tegel. Det ligger nära järnvägen och när jag far förbi med tåget brukar jag alltid titta på det och tänka på Anna Härdelin Hjelmström och hennes familj.

Mina böcker finns alltså i bokhandeln i Söderhamn och i Hudiksvall och går också att beställa direkt från mig. Hur man gör för att beställa hittar du på separat sida:
”En flicka som heter Anna” här.
”Sandskär i mitt hjärta” här.

Röster om ”Sandskärsboken”

I Söderhamns bokhandel hösten 2017. Böcker med lokal anknytning.

Min bok nr 1, ”Sandskär i mitt hjärta. Sommarliv i skärgården – förr och nu” kom ut i början av   2013. Här är några reaktioner som jag fick sen på boken.

Söderhamnskuriren publicerade en artikel om boken när den just kommit ut. I en kommentar till artikeln skrev nån läsare under pseudonymen ”Söderhamnsbo på 50-talet”: ”Boken ger trevliga nedslag i några vanliga människors sommarliv under hundrafemtio år. Utgångspunkt är en stenig ö, långt från mer glamorösa sommarställen. Ett genuint skärgårdshus under förvandling, Jag läser boken med stor behållning och njuter av både gamla svartvita foton och nya färgglada. Trevliga anekdoter blandas med lagom mycket fakta.”

En god vän som varit hos oss på Sandskär många gånger skrev: ”Tack för en finfin läsupplevelse. Jag har verkligen tagit din bok till mitt hjärta. Du har lyckats skapa en bok med brett innehåll och jag gillar alltihop. Som inblandad är jag lite jävig såklart, men även okända läsare bör ha en hel del glädje av att läsa den.  Fiskekulturen och nedslagen i historia borde gå hem. Så mycket fakta och material från vitt skilda källor du lyckats få med. Jag är imponerad. När skriver du nästa bok?”

En annan god vän skrev: ”Jag har nu läst din bok och är verkligen imponerad av ditt författarskap och allt material du lyckats samla in för boken. Vilken suverän skildring om öborna på Sandskär, om ditt hus historia och dess utveckling och inte minst om din uppväxttid på somrarna där i skärgården. Sandskär måste ha varit ett underbart ställe att få växa upp på tillsammans med en härlig familj. De många fina bilder du illustrerat boken med gör att det är lätt att följa med i dina berättelser. Som läsare blir man som en välkommen besökare på ön. Du är en utmärkt författare och jag hoppas du fortsätter att berätta mer i bokform om det som berör dig.”

En äldre släkting, som besökt Sandskär som barn, skrev: ”Det kändes hisnande att flyttas tillbaka i tiden på detta sätt” och vidare: ”…din oerhört charmiga bok. Det var så underbart nostalgiskt och ibland överraskande att möta alla dessa människor, som i många fall är nära släktingar, i andra fall nya bekanta. Boken berör på ett annat sätt också. Den påminde mig om att när man blir ägare till ett hus måste man skaffa sig kunskaper i många andra yrken som kan ligga långt ifrån ens egna. Innan jag blev husägare hade jag inte sysslat med snickeri, murning, bergsprängning, jordbruk, målning, plåtslageri, rörmokeri, ja, det finns tusen saker att göra på ett hus.”

En hantverkare som jag anlitade på Sandskär skickade mig ett vackert foto på en blomma och skrev: ”Sandskär i mitt hjärta. För den skall du ha den vackraste blomma som är Mosippan som bugar sig ödmjukt när jag plockar den med min Nikon på en fisketur i Härjedalen. Det är en vacker skildring av Sandskär med omnejd och sommargäster. Tack för att du dokumenterade mina dagar på Sandskär. Vilken tur att vi fixade lekstugan innan barnbarnet kom.” 

I Vasaparken en dag i mars 2013.
Foto: Annika Bryn.

Författaren och bloggaren Annika Bryn skrev om boken på sin blogg i mars 2013, bl.a.: ”Boken är en blandning av släkt- och hembygdshistoria, den är till och med skön att hålla i, och bildmaterialet är verkligen rikt. Gabrielle gjorde det viktigaste när det gäller att skriva en bok – fattade beslut! Hon visste när hon skulle börja och när hon skulle sluta, hon var petig med detaljer och gav sig inte, hon hade kontakt med tryckeri och bokbinderi, och resultatet blev därefter. En proffsigt gjord och intressant bok.” Blogginlägget hos Annika hittar du här.

En person jag inte känner men som varit på Sandskär som barn berättade i ett brev egna minnen från ön och skrev om min bok: ”…den väcker så många minnen och jag är så glad att du skrivit en bok om Sandskär och att minnen och miljö kan få leva vidare.”

En annan för mig obekant person fick Sandskärsboken i present av en god vän och skrev: ”Genom hans försorg fick jag ett litet konstverk i min hand. Underbart att du dokumenterat Sandskär så fint.” I ett ps står det ”Fiskarna på sid 73 är inte abborrar utan sik eller öring.”

Trevligt trevligt med dessa positiva reaktioner och omdömen!
Att få korrigeringar och rättelser uppskattar jag också, och det där om fel fiskar på sidan 73 skrev jag om på Arundobloggens sida Korr.

När Sandskärsboken kom ut då för fem år sen var det en ny upplevelse för mig att inse att jag gett andra människor glädje genom min bok. En mycket behaglig bonus och en glad överraskning ovanpå den tillfredsställelse jag förstås kände för att jag äntligen lyckats få boken klar.

Nu har det som sagt gått ett par år, men jag är själv fortfarande glad åt boken, att jag skrev den och la ner så mycket jobb på att få den fin med alla sina bilder i både svartvitt och färg. Jag slet mitt hår många gånger särskilt när jag kämpade med att försöka snygga till gamla scannade färgbilder i Photoshop. Men för det mesta var jag bara hjärtans glad att få sitta och skriva om en plats som jag älskar så mycket.

Vill du köpa boken? Jag har ett litet lager kvar och priset är nedsatt tills jag sålt slut. Så passa på, du som vill skaffa dig ett ex! Gå in under fliken Sandskär i mitt hjärta där det står om hur man gör om man vill beställa boken. Där finns också baksidestexten med.