Gympaminnen

Ja, vad väcker det här huset för minnen hos dom som gått i läroverket i min gamla hemstad Söderhamn? Själv gick jag i den skolan från sent 50-tal till mitten av 60-talet.

DSC_2073_gympahusetDet här är gympahuset. Och det första jag själv kommer att tänka på är där vi flickor klädde om oss. Som jag minns det var det en trappa upp. Det var som en läktare ovanför själva gympasalen. Killarna tror jag klädde om sig i en källarvåning  med uppgång i bortre delen av salen. Vi tjejer kunde från vår läktare se när dom kom springande från det bortre högra hörnet därnere, nu omklädda i gympakläder. Dom tuffa coola killarna, alltid snabbare, starkare, djärvare…

Och från omklädningsläktaren där vi tjejer var kan jag minnas lukter – inte särskilt goda såna: fotsvett, armsvett, blöta yllestrumpor och tröjor och överhuvudtaget blöta vinterkläder. Kanske kom det lite senare inslag av deodoranter och sånt, men det är mest det där svettiga och blöta jag minns.

Att klä om sig var förstås ett tillfälle då tjejerna med högre status i klassen och med snyggare kläder kunde glänsa över dom med lägre status, dom som kanske inte var så modemedvetna eller i varje fall klädde sig annorlunda, oftare hade ärvda kläder osv. Och så fanns ju tjejerna som blev befriade från lektionen pga mens. Dom kunde stå där i sina vanliga kläder som nån sorts onåbara överheter och glo på dom andra (ja man sa glo) och hänga på räcket ner mot gympasalen.

Från själva gympan minns jag hur vi hoppade över plint och bock. Plinten med sin stoppade läderklädda överdel, och bocken var väl så också, eller var det kanske slätare läder på den? Man kom springande och studsade upp från nån ”studsgrej” i trä – en språngbräda helt enkelt. Hittar ordet satsbräda också. Om sånt används nu vet jag inte. Det här var ju långt före studsmattornas tid.

Vi spelade basket också och det tyckte jag var roligt. Jag var inte jättebra på det, men jag var hyggligt bra trots att jag inte var så lång och inte nån sprinter. Volleyboll blev det också så småningom, det var också roligt.

Och så repen. Grova grå rep som hängde rakt ner och som man skulle klättra upp för. Och ett tag var jag faktiskt bäst i klassen på det, t.o.m. bättre än pojkarna. Jodå, så var det. Helt sant. Där kunde jag rehabilitera mig (inför flickorna i alla fall) för mina hemsydda eller ärvda kläder… Där låg tjejerna med det senaste senaste i lä och ännu bättre: där låg killarna i lä. Kanske var det paddlandet om somrarna som gjorde det. Jag var stark i armarna, jag drog mig upp, knep om repet med benen och klättrade som en apa rakt upp. Kommer svagt ihåg hur läraren en gång tog tid på mig. Jag var överlägsen. Trevligt minne. Skryt skryt…

Jag har letat runt lite på Dibis och andra sidor för att se om det finns bilder inifrån det här gympahuset. Men har inte hittat några. I den runda prydnaden på gaveln på bilden står det Gymnastik. På andra sidan står det om jag minns rätt: Mens sana in corpore sano. En sund själ i en sund kropp. Jo jo!

PS Om jag minns fel om det här med läktaren m.m. så rätta mig, ni som kanske minns bättre!