Fräsigt

Ja, här kommer han i ganska upprört vatten, killen med den lilla smala kajaken. Jag har aldrig sett den på närmare håll så jag vet inte vilken sorts kajak det är.

Kajaken är så liten och smal att den nästan försvinner i vågorna. Han hade säkert sittbrunnskapellet på så att han inte fick farkosten full med vatten. Flytväst hade han inte. Men det har faktiskt jag alltid när jag paddlar. Och i sån här sjö stannar jag hellre gärna på land.

Bilderna tog jag igår förmiddag innan det där ovädret med regn och 8-10 m/s kom.

En gammal fin kajak

Hej då, min stora gamla kajak, och lycka till hos din nya ägare! En vacker träpaddel följde med. Den nye ägaren blev glad och jag blev glad över att kajaken verkar ha hamnat i rätta händer. Och så är jag glad för att jag får mer plats för våra övriga flytetyg.

Många trevliga minnen har jag av denna kajak. Den har ett skrov av träribbor och är sedan klädd med hårt spänt tyg som blir ännu mer spänt när man målar det med spännlack. Och så har vi målat tyget vitt runt om.

Ett tag var kajaken röd, men det var länge sen. Den var liksom draperad på ovansidan. Det var nämligen svårt att spänna tyget tillräckligt hårt och spännlack kände vi inte till då. Bild på mig och en liten kille i vackert röd och lätt draperad kajak finns med i min andra blogg här. I boken ”Sandskär i mitt hjärta. Sommarliv i skärgården – förr och nu” finns ett kapitel som heter Båtar och kajaker och där finns bilden också med. Och en del andra båtar och kajaker.

Poesi på vatten

I dag läser jag om en nyutkommen poesibok som heter ”Kajak”. Poeten – Pär Hansson – känner jag inte till sen tidigare, men den här boken tror jag att jag skulle tycka om. Åsa Beckman skriver om boken i DN och citerar två dikter. En av dom kommer här:

Solen gjuter
mitt på dagen, öser ljuset
dag på sjön
Om någon ser mig
från stranden eller gårdarna
uppe på åsen
kan de tänka
att det är paddlaren
som paddlar
enkel som ett tecken

Fint, tycker jag. Och tänker på min kajak som ligger bakom ett uthus på ön, väl inpackad i en presenning som skydd mot snö och smuts. En vecka in i januari…tiden går fort. Om ett par månader glider jag fram bland öarna igen och spanar på tärna, skrak och häger och vinkar till folk på bryggorna. Några skarvar blir det nog också, men dom vinkar jag inte till.

”Lekfulla dikter glider på vattnet”, DN, här.

Kajakminne

img094_ed3På Sandskär har funnits två kajaker med skrov av träribbor täckta med tyg. Den ena finns kvar som ”renoveringsobjekt” – ett oklätt ribbskrov. Den andra klädde min pappa och jag om för många år sen. Vi lyckades inte få till det riktigt så den blev lätt draperad på ovansidan – eller om det nu kan kallas däck på en kajak. I dag är kajaken sen länge omklädd på lite proffsigare sätt i alla fall och inte längre draperad. Och vi har andra modernare grejer numera. Paddeln ovan är väl modell 1940- eller 50-tal.
Bilden är från 1976. Vi har varit ute på en eftermiddagstur och en av oss blev lite sömnig.
(PS: Klarare bild om du för ”cursorn” över eller klickar på bilden. Och så: nej, det är inte en säl där i vattnet, bara en sten som sticker upp lite. Det finns gott om sten i den där skärgården).