Oktobermorgon

Så är det slut på oktober detta år. Som jag nämnt tidigare tycker jag det är nåt särskilt med oktober. En klarhet i luften som nästan inte finns annars om året. Och jag brukar njuta mycket av dom oktoberdagar då vi är på Sandskär för att vintra.
Den här bilden är tagen en bit in i oktober häromåret. Klockan var strax efter 7 på morgonen. Öarna du ser är till vänster Enskär, nära bildens mitt Fjärdingen (som jag som barn döpte till Längtansfulla ön) och så till höger är det kanske Lockskär som skymtar.

En annan oktober

Det är nåt med oktober, och jag känner redan att jag kommer att sakna det när vi går in i november. I oktober finns ofta en klarhet i luften som knappast finns andra tider på året. Bäst gör sig detta förstås ute i skärgården – ”min” skärgård då förstås!

Bilden är tagen för några år sen ganska sent i oktober. Det var vid 9-tiden på morgonen, och det var ganska kallt. Vi var på ön för att vintra. Då hade vi fortfarande ett system av flytbryggor som vi lade ut utanför den fasta bryggan. Dom rimfrostiga bryggflaken syns här till höger om den fasta bryggan. Vi hade demonterat flytbryggan, och flaken låg där för att senare på dan bäras upp och förvaras på stranden över vintern. Snälla grannar hjälpte oss att kånka upp dom tunga flaken och stapla dom på stranden säkrade med spännremmar. Efteråt brukade vi sitta tillsammans i eftermiddagssolen utanför stugan och ta en liten whisky, eller två. Trevliga minnen. (Klicka för större bild).

Oktoberdagar på Sandskär

Jag går sakta på stigen. Känner hur mjukt sand och barr är under mina fötter. Ser solens ljusspel mellan träden. Stannar, står stilla och lyssnar. Hör först tystnaden och sen långt borta en hackspetts rytmiska dunk mot en trädstam. Jag möter inte en människa. Sommaren är över sen flera veckor och stugorna står tomma. Men på stranden finns det spår, någon med en hund har gått här för inte så länge sen. Långt borta på andra sidan fjärden ser jag svanarna samlas till sitt stora höstmöte. Dagarna är korta denna tid, det är dags att gå tillbaka till stugan och fortsätta med förberedelserna för den vinter som ska komma. – Sandskär i oktober 2019.

Hjärtat skall gro av drömmar,
annars är hjärtat armt.
Liv, ge oss regn som strömmar.
Liv, ge oss sol och varmt.
Så blir det ax omsider,
och med ett tack till allt
gå vi mot skördetider,
vemod och vinterkallt.
Bo Bergman

Oktobermorgon 2019

Och så kom den där tiden i oktober när det är dags att rusta lilla stugan inför vintern. Ett par kyliga men vackra dagar på ön blev det. I morse såg det ut så här när jag vände blicken mot ost/sydost från Sandskär. Tog bilden strax efter kl 7. Klicka för större bild.

Motivet har återkommit många gånger i bloggen. Tröttnar aldrig på den här utblicken och på att försöka fånga känsla, ljus och stämning med kameran. Tittade just tillbaka på oktober 2018 där jag, förvirrande nog, återanvänt en bild från oktober 2015 – den är inte så dum den heller. Gyllne morgon har du här.

Gyllne morgon…

Gyllne morgon,
gyllne morgon,
sista natten svunnit hän…
Ja, som jag skrev i förra inlägget: den här utsikten är ett av mina favoritmotiv. Den kommer tillbaka och kommer tillbaka igen. När jag skrev förra inlägget med två oktoberbilder tagna i år, 2018, tittade jag tillbaka på bilder tagna i oktober tidigare år. Hittade den här, tagen kl 7:55 den 11 oktober 2015. Det är nåt speciellt med oktober. Så här ser det inte ut en sommarmorgon. Klicka för större bild.

En annan oktober

DSC_4410_okt2013Nyss hade jag med tidig morgon från vintringshelgen detta år. Den här bilden är som synes från en kväll, också den gången vid vintring av stugan – i oktober för nåt år sen. Lika lågt vattenstånd var det den gången som i år.
Här bränner dom ris och kvistar i en tunna ute på nästan torrlagd sjöbotten. Det var nåt lite magiskt över den kvällen minns jag.

Oktoberbilder

DSC_4417_edDSC_4422_edHelgen bjöd på härligt höstväder. Solen flödade och på vår sida av Sandskär var det nästan vindstilla. Här utsikt mot sydost, grannens brygga i förgrunden.

Så här såg lönnen ut, ett ”barn” till den s.k. Tessies lönn, uppkallad efter strävhåriga taxen Tessie, som vistades många av sina somrar på Sandskär och hade en av sina favoritplatser under lönnen.

Det var ovanligt lågt vattenstånd.  Att bränna ris och grenar i en tunna ute på sjöbotten verkade säkert och bra. Varmt och gott blev det, och lufthålen på tunnans sida glödde rött och vackert  (inte med på bilden dock).
Här syns tydligt två av dom stenar vi haft att tampas med alla år, till vänster ”Store fan” och till höger ”Lille fan”. Man sa ju ”Fan!” när man råkade köra på nån av dom med båten – när det inte var så här lågt vatten alltså.

DSC_4411_ed