Spis i repris

Bland gamla släktbrev hittar jag ett litet kort från Augusta Österlund skrivet till hennes syssling Karl (min morfar) och daterat den 4 september 1930. Det är ett fint litet kort med bokstäverna A.Ö. i relief uppe i ena hörnet. Augusta var dotter nr 3 till August Österlund som byggde stugan på Sandskär. August hade sju döttrar och en son. Augusta var lärarinna vid Flickskolan i Söderhamn och åren 1910-33 var hon föreståndarinna för skolan, det kallades tydligen så, inte rektor. Augusta dog 1955 och jag har svaga minnen av henne från besök hos dom gamla systrarna där dom bodde i föräldrahemmet i kvarteret Pilen, Söderhamn. Då fanns tre döttrar kvar: Augusta, Essan och Signe. Augusta var sjuk och låg till sängs. Vi fick komma in där och hälsa på henne. Det kändes lite högtidligt och nog lite otäckt också. Hon var ju sjuk och väldigt gammal tyckte vi (lite drygt 80), tänk om hon skulle dö medan vi småflickor var därinne…

Jobba i köket. Pilen IV 1942
Jobba i köket. Pilen IV 1942

Men här 1930 när hon skriver brevkortet till sin syssling är hon 57 år och jobbar på Flickskolan. Några rader om Sandskär kommer: ”Ja, nu är sommaren slut. Den går som i en dröm. Ni som vi är naturligtvis inne i knoget igen. Det känns liksom litet kärft och osmort i början, men det blir väl bättre. Vi flyttade in från Sandskär den 27 aug. Det riktigt sved i själen att lämna det just då. Det var full sommar med värme i luften och sol öfver uddarna och hafvet. Signe reste den 29:e och Elin och jag begynte den 31. Sommarens stora händelse i stadshemmet är att vi skaffat Agaspis. Den är underbar. Men nedrigt dyr förstås.”

Elin var också lärare på Flickskolan och var föreståndarinna efter Augusta. Signe var lärarinna i Stockholm. Aga-spisen finns med på en bild på sidan Söderhamn men den kommer här igen. Jag läser lite mer om spisen och ser att den förstås konstruerades av Gustaf Dalén, Aga, och att den kom på marknaden 1929. Så systrarna Österlund var rätt tidigt ute med att skaffa den.

Vinterfika

104_Fika_1938 copy_3Några av systrarna Österlund, som ägde stugan på Sandskär tidigare, dricker kaffe i solen utanför Sjöboden. Dom har plockat ut ett bord och lagt duk på och dukat upp med kaffe och kaffebröd. Bilden är tagen 1938.
Ut till ön har dom säkert tagit sig med spark över isen. Förstorar du bilden genom att klicka på den ser du att det står en sparkstötting till höger.

Bilden finns med i boken i kapitlet ”Sandskär på vintern”.

Borgmästargården

Ja, nu ska jag ägna mig åt lite gamla bilder och ”söderhamniana”. Det ska handla om det gamla hus vid Norrtullsgatan i Söderhamn som kallas Borgmästargården. När jag var liten hyrde vi en lägenhet där. Om jag minns rätt fanns det då två större lägenheter och en eller kanske två mindre i huset. På bottenplanet låg dessutom ett arkitektkontor. I dag är huset ombyggt till flera nya fina lägenheter. Det är roligt att tänka på att huset är bebott igen efter att ha använts till annat under många år.

Borgmästargården är ett av Söderhamns kulturhus. Det byggdes omkring 1875 och klarade alltså den stora stadsbranden 1876 som ödelade väldigt stora delar av stan. Huset var från början timrat och rödmålat. Rappning och gulmålning ska ha gjorts ett par år senare när stadens borgmästare flyttade in. Då byggdes också dom två flyglarna mot Norrtullsgatan. Så här ser Borgmästargården ut från andra sidan, nerifrån gården. Bilden är från 2012, och ombyggnad till nya lägenheter pågick men med bevarande av den gamla exteriören. Jag antar att huset har nåt sorts kulturskydd.

DSC_1712_edit800Huset ligger i en backe och tomten sluttar ner mot det s.k. Sparbankshuset (kallades i alla fall så på min tid i stan) med dess stora tomt och med Kungsgatan nedanför. På vintern åkte vi skidor i backen på Borgmästargården och byggde ”knippa” att hoppa på. När snösmältningen sen började på sluttningen kunde en bred isbana skapas på Sparbankshusets gård nedanför och där åkte vi i rasande fart på masonitskivor eller liknande, pulkor hade vi inte vad jag minns. Inte nån hjälm på huvet heller för den delen. Sånt säkerhetstänk fanns inte på den tiden. Åkturen slutade i en häck och ett staket mot Kungsgatan. Mörka vinterkvällar med mycket snö åkte vi kälke i Skolhusgatans backe. Det gällde att svänga in i en snöhög längst ner för att inte åka ut bland bilarna på Kungsgatan.

Att åka kälke på Skolhusgatan har många gjort innan vi kom dit. Här är ett gammalt vykort från 1903. Backen ser flackare ut på bilden än den är i verkligheten. Har för mig att jag nånstans läst att bilden visar en tävling i kälkåkning som ordnades, men nu hittar jag inte tillbaka till den uppgiften.

borgmc3a4stargc3a5rdenOch så fann jag en ännu äldre bild av Borgmästargården. Som gammal söderhamnare och intresserad av stans historia blir jag förtjust när jag hittar sånt här, och visst är bilden fin! ”Blaffan” i högra hörnet får du försöka tänka bort (mer om DiBis nedan).
BorgmästargårdenHär ser vi Borgmästargården på tidigt 1880-tal och tomten sträckte sig – liksom på förra bilden – hela vägen ner till det som nu är Kungsgatan.  Upptill bakom huset skönjs det s.k. Brolinska huset som låg mitt emot Borgmästargården på andra sidan om Norrtullsgatan – rivet sen länge. Det stora ljusa huset till höger är teatern som uppfördes 1880-82. Den ser ju rätt färdigbyggd ut på bilden. Kanske är fotot från 1882? DiBis skriver om bilden: ”Nedanför tomten löper den gamla smalspåriga järnvägen mellan Bergvik och Söderhamn som tillhörde Söderhamns Jernvegs AB, öppnad för trafik 1861 och inlöst av staten 1883.”

På bilden ovan finns alltså ännu ingen bebyggelse på Skolhusgatans andra sida. Men titta på den här bilden:HelsingenHuset med texten Helsingens tryckeri byggdes omkring 1888 av tidningsmannen August Österlund dels som bostad, dels som tidningsredaktion och tryckeri. Österlund var redaktör för tidningen Helsingen. Var familjen Österlund bodde innan dom flyttade in här vet jag inte, däremot vet jag att dom på 1860-talet byggde en sommarstuga åt sig på ön Sandskär i Söderhamns skärgård. Den stugan kan man läsa mer om i ”Sandskärsboken”, som du hittar mycket material om i den här bloggen. Bilden finns med i boken.

Upptill till vänster syns ett vitt hus, det är Läroverket (byggt 1861-64, om- och tillbyggt 1906-09 och även senare förstås) och till höger ser man lite av Borgmästargården och Brolinska huset. Byggnaderna längst fram i bilden låg efter den huvudsakliga affärsgatan i stan som lämpligen heter Köpmangatan. Dessa hus försvann när stans centrum byggdes om helt, man rev dom gamla trähusen, det gamla badhuset revs, dom gamla kringbyggda gårdarna försvann osv. I stället skapades en modern stadskärna med gågata, nya affärslokaler, Domusvaruhus, fler parkeringsplatser m.m. Precis som skedde i många andra städer runt om i Sverige – på 1960-talet var det väl.

DiBis står för Digital bild i Söderhamn, och det var där man började med att samla in bilder från stan och trakten omkring. ”Upptagningsområdet” har sedan vidgats genom samarbete med hembygdsföreningar på annat håll, och i dag hittar man kulturhistoriskt intressant material i DiBis från Söderhamn, Bollnäs, Gävle och Ovanåker. Det DiBis gör är en riktig kulturgärning – väldigt värdefullt – tycker jag.  Jag har ju själv förresten en hel del gamla bilder från Sandskär och även några från Söderhamn och har tänkt lämna dom för scanning till DiBis. Det ska jag göra när jag får tillfälle. Läs mer om DiBis och leta bilder här.

Sommarnöje 1898

En sommardag 1898
En sommardag 1898

Här syns medlemmar i den familj som lät bygga stugan på Sandskär för länge sen. Dom är samlade i skuggan under tallarna bortom husets gavel och bakom ett av dom stora klippblock som finns på tomten. Nära bildens mitt syns ett äldre par – det är August Österlund, tidningsman i Söderhamn, och hans hustru Charlotta.  Det här var Augusts sista sommar. Efter hans död tog hans hustru* över som redaktör för Tidningen Helsingen och var det i många år.

Man kan kanske tycka att dom är opraktiskt klädda för sommarnöje ute i skärgården, men så där ser dom ut på många av dom gamla bilder som finns kvar. – Bilden finns med i boken.

* Felaktig uppgift! Det var Helfrid Norell som tog över som chefredaktör för Tidningen Helsingen efter Augusts död, inte hustrun. Se kommentarerna nedan!