skärgården

En kväll i juli

Gabrielle2 kommentarer

Det hade varit en mycket het dag: ca 28 grader i skuggan och 22-24 i vattnet. Bilden är tagen vid 8-tiden på kvällen den 15 juli.

Plötsligt blåste det upp, hårda vindar kom från sydost/ost. Himlen var dramatisk och det kändes hotfullt. Vi tänkte att nu kommer både regn och kraftig åska över oss. Skyndade oss att ta in tvätt och badlakan från strecket, fälla ihop parasollet, ta in dynorna från trädgårdsmöblerna… Spanade på himlen och hukade oss inför ovädret som snart skulle komma. Det var lite som om allt väntade, småfåglarna försvann och gömde sig nånstans. Fast måsarna brydde sig inte. Och nåt oväder kom inte alls. Varken regn eller åska. Det klarnade upp och blev en fin kväll.

Vädret är verkligen märkligt ibland. Och vid såna här tillfällen kan jag inte låta bli att tänka att det vi ser är effekter av den globala uppvärmningen. Oroande. Och förstås mycket mer oroande än ett enstaka sommaroväder.

Om måsar

GabrielleLämna en kommentar
Min vän måsen innan minken kom.

I Stockholms innerstad ser jag från mitt fönster måsen (en silltrut), som ligger och ruvar i ett rede nära takkanten sex trappor upp från gatan. Inte ska väl måsar vistas mitt inne i stan! Dom hör hemma i skärgården, vid havet. Tycker jag.

Jag retar mig en del på den dumma fågelns val av plats att bygga bo på. Exakt samma ställe som åren innan. Vid hög temperatur riskerar ungarna att stekas där på det heta plåttaket. Och att köra flygövningarna med ungfåglarna högt ovanför en asfalterad gata är minst sagt riskabelt. Förra året tror jag båda ungarna strök med. Jag ser helt enkelt med visst förakt på denna dumma stadsmås/silltrut. Lite skyll-dig-själv, dumma silltrut! Fast det är ju synd om ungarna.

I skärgården är det annorlunda. På måsstenen, som ligger en bit från bryggan, har måsen legat i frid och ro och ruvat sina ägg. Att jag gled förbi i kajaken alldeles intill brydde den sig inte om. Den sov lugnt vidare med näbben under vingen. Men nu har vi sorg – måsarna och jag. Där finns inga ägg längre. Redet är plundrat och numera sitter måsarna och sörjer (kanske?) längst ut på bryggan istället för att vara på stenen. Gissar att det är en mink som varit framme.

Inser att jag har fördomar om måsar. Skiljer på mås och mås. Fast visst, tycker dom livet är bättre i storstan där dom kan stjäla mat på uteserveringarna så får dom väl göra det. Men jag hoppas att ”mina” måsar ute i skärgården inte ska flytta till stan. Jag skulle jag sakna dom.

Höst

Gabrielle1 kommentar

Dimman låg tät över skärgården när vi var på Sandskär och gjorde i ordning för vintern. (Klicka om du vill se bilden större).

Vanligtvis brukar vi inte vintra på ön förrän i mitten av oktober men den här hösten blev det av olika skäl lite tidigare. Hoppas allt ska gå bra nu, att inga träd ska falla i stormar och ställa till skada och att sjösprång och is inte ska sabba bryggan. Nu dröjer det länge tills vi kommer till ön igen. Suck!

Några favoritbilder

GabrielleLämna en kommentar

Tänker förstås mycket på Sandskär denna tid. Vi har inte varit där än denna säsong. Men det blir nog snart, bara vädret blir lite varmare. Här i Stockholm kom det blötsnö i dag. Kall och konstig vår.

Några bilder: Skottkärra och silvertärna från sommar -16, Nisse på bryggan sommar -17 och en öl i solen hösten -16. Hoppas på en bra sommar -20 trots allt som corona ställer till med denna tid och tyvärr kanske lång tid framöver. Vi får se. Ta en dag i sänder och laga efter läge, som det heter.

Skarvarna 2020

GabrielleLämna en kommentar

Förra årets skyddsjakt på skarv på vår kust blev ju ett misslyckande. Tillstånd att skjuta 500 och man sköt 1! Har skrivit om detta tidigare i bloggen.

Men nu är det nytt år och nya friska tag! Skyddsjakt + ev skrämselåtgärder ska förhoppningsvis få ner beståndet, som ju tilltagit betydligt under senare år. En stadig ökning av antalet bon har skett. Fullföljda häckningar för 2016 var 933, 2 130 för 2017, 2 830 för 2018 och 2019 var fullföljda häckningar 3 300.

Om jag förstått rätt gav Länsstyrelsen förra året tillstånd till skyddsjakt alltför långt in i skärgården och det var svårt att genomföra jakten pga närheten till sommarstugor. Nu vill man istället genomföra skyddsjakt längre ut i skärgården istället för inne i vikarna.

På Wikipedia läser jag ”Storskarv har ett mycket stort utbredningsområde och IUCN (Internationella naturvårdsunionen) uppskattar att den globala populationen förmodligen ökar. På vissa platser har den varit en illa ansedd fågel eftersom den ansetts vara ett skadedjur, vara en konkurrent om fisken, förstöra öar och fiskeredskap, och ha ett obehagligt utseende.” Hm, det där med utseendet tycker jag är ett fånigt argument. Alla andra fåglar är väl inte vackra?