På den sida av Sandskär där vi har vår stuga är det väldigt långgrunt. Vi har ofta haft problem med att komma in med båten till bryggan. Och det har varit min uppgift att lösa problemen genom att just gå i vattnet och föra båten dit den ska med en hand på fören. In mot bryggan när vi kom in till ön, ut på djupare vatten när vi skulle köra därifrån. När vi vintrade en gång och jag gick i vattnet för sista gången det året skrev jag ett nostalgiskt inlägg om det här vadandet på min andra blogg. Du kan läsa det här: ”Jag går i vattnet” (okt 2012).
För några år sen ordnade vi med hantverkarhjälp en betydligt längre fast brygga och numera kommer vi in till bryggan utan problem (Peppar, peppar! Om vattnet drar ut ordentligt nån gång kanske det inte funkar?). Ankomst eller avfärd brukar funka nu utan särskilda insatser från mig.
Men visst, gå i vattnet gör jag fortfarande så snart tillfälle erbjuds. T.ex. för att ordna med akterförtöjningen till båten. Och det är faktiskt fortfarande nåt tillfredsställande med att vada så där. Jag går i vattnet – och jag tycker om det.
Ett favoritplagg tidigt på sommaren och på hösten är fiskarbrallerna som du ser här på bild. Där är också favorithatten med: Tilleyhatten. Köpt i Sydney för många år sen. Försäljaren gav mig en komplimang för mitt stora huvud… Size 7 1/4 (58,5 cm).
Arundo 