Nu har jag lyssnat på del 3 i Norrlandspodden där Sofia Mirjamsdotter och Po Tidholm talade om kulturen i Norrland. Bra program igen – har lyssnat på del 2 tidigare (bloggade om det i Norrland som koloni), men fortfarande inte hört del 1.
Efter programmet om kulturen sitter jag faktiskt med lite tårar i ögonen och som ett ”sug i bröstet”; så mycket känslor kommer upp. Ändå har jag ju inte alls själv den erfarenhet av glesbygd långt in i Norrlands inland som dom talar om – små byar långt inne i skogen och såna platser. Jag är född i Sollefteå men växte upp i Söderhamn, som förstås är en riktig metropol jämfört med många av dom platser i den norrländska glesbygden som Po Tidholm och Sofia Mirjamsdotter talade om. Mot slutet av programmet läste Sofia Mirjamsdotter ur dagboksanteckningar som hennes mormors pappa (om jag minns rätt) hade skrivit om året 1931. Mycket korta noteringar om ett hårt liv, men det grep verkligen tag och det var nog då det kom tårar i ögonen.
Om film och litteratur talade dom i programmet. Filmen ”Så som i himmelen” av Kay Pollak kom upp och jag måste säga att det kändes rätt bra faktiskt att få min egen reaktion bekräftad av Po Tidholm. Jag såg filmen på en bio i Sigtuna för flera år sen. Hade kommit dit tillsammans med en grupp människor som jag inte kände särskilt väl men som jag umgåtts med en kortare tid. När vi kom ut från biografen ropade flera av dom till varandra sånt som ”Åh, vilken film!” ”Vad bra den var!” och sånt, men jag sa ”Nej, usch! Usch!” Där kände jag mig verkligen utanför. Jag tyckte filmen var förljugen, riktigt gräslig och jag satt och vred mig i biofåtöljen under föreställningen och undrade hur jag skulle stå ut. Nu i Norrlandspodden använde Po Tidholm ord som vämjelig, manipulativ och fascistoid. Just det! tänker jag. Rätt! Så var den. Tidholm har tydligen skrivit en essä om filmen där han sågat den ordentligt. Den måste jag gräva efter.
Litteratur talade dom också om i programmet och nämnde Sara Lidman, Kerstin Ekman, Torgny Lindgren, Lars Ahlin, Mikael Niemi m.fl. författare. När det gäller litteratur ”sopar Norrland mattan med resten av Sverige” tyckte dom i programmet. Det är mer ”på riktigt”, det är på liv och död, rakt och ärligt, inget poserande. Lite typ ”Lifsens rot” för att citera Sara Lidman, sa Po Tidholm.
Norrland i mitt hjärta…ja nog finns det en hel del vemod och sorg över Norrlands historia och över dagens utveckling i denna stora del av Sverige. Men tack för ett bra program, Sofia Mirjamsdotter och Po Tidholm!
Norrlandspodden hittar du här.
Arundo 